Deceptive youth.
Jag mår ganska skevt (?) och har svårt att riktigt fokusera på 'det stora hela'.
Gör planer att skada mig själv (och om jag gör det) så kommer jag inte ihåg att jag gjort det, eller varför, dagen efter. Det är inte likt mig (drabbas extremt sällan av minnesförlust eller 'black-out'), för att inte tala om att skadan är värre än vad den brukar vara och att jag alltid vägrar tejpa eller sy djupa sår, så länge de slutar blöda.
Brännmärket på benet läker i sin ensamma lilla takt, men ser betydligt bättre ut än vad det gjort. Fick en liten skrämselattack igår kväll dock då ett hudlager i brännmärket såg svart-lila ut, vilket fick mig att direkt leda tankarna till blodförgiftning eller nekros (kallbrand). Men ja, såklart så behövde bara såret bli återfuktat. Så efter en påstrykning av Locobase Repair så omvandlades det svart-lila till röd-rosa, vilket är ett tecken på bra blodtillförsel.
Det på armen ja... åh, kom på att jag inte skrivit något om det på den här bloggen än.
Kan lägga upp en bild på hur det såg ut vid skadetillfället så att ni förstår hur illa det var/är. Djupt för att vara mig, djupt för att vara gjort då jag var nykter. Speciellt att jag skurit lodrätt också, det är ovanligt.
Det tog väldigt lång tid för såret att sluta blöda, och just det är ett av anledningarna till att jag känner att det är allvarligt för att vara mig... alltså, jag vill aldrig be om hjälp då det gäller min självskada. Jag vill klara det själv, gömma mina sår tills de läkt till ärr. Vifta bort det att 'ahmen, det där ärret var ett djävla bra tag sen va'. Något sådant, fånigt egentligen. Men jag vill visa att jag klarar mig själv, på just det här sättet... ja, det kanske är lite absurt om man tänker efter men sedan när är depression fullständigt logiskt?
Men nu sluter det ihop sig fint, det tog några dagar men nu blöder det knappt alls och luktar inte äckligt eller vätskar för mycket. Det är skönt, hoppas att jag äntligen ska slippa få infektion då det gäller djupare sår. Förstår inte vad jag gör för fel i rengöringen efteråt, använder i övrigt alltid sterila rakblad innan (gör noggrannt rent med ytdesinfektion eller byter blad om det ser för smutsig, kanske slö ut).
Är ett stort mysterium det här, hm. Vet inte ens varför jag började skriva nu ikväll haha.
Ska ut och ta en cigg. Sedan får vi väl se.
Kram på er alla nära och kära, alla mina läsare! ♥
Gör planer att skada mig själv (och om jag gör det) så kommer jag inte ihåg att jag gjort det, eller varför, dagen efter. Det är inte likt mig (drabbas extremt sällan av minnesförlust eller 'black-out'), för att inte tala om att skadan är värre än vad den brukar vara och att jag alltid vägrar tejpa eller sy djupa sår, så länge de slutar blöda.
Brännmärket på benet läker i sin ensamma lilla takt, men ser betydligt bättre ut än vad det gjort. Fick en liten skrämselattack igår kväll dock då ett hudlager i brännmärket såg svart-lila ut, vilket fick mig att direkt leda tankarna till blodförgiftning eller nekros (kallbrand). Men ja, såklart så behövde bara såret bli återfuktat. Så efter en påstrykning av Locobase Repair så omvandlades det svart-lila till röd-rosa, vilket är ett tecken på bra blodtillförsel.
Det på armen ja... åh, kom på att jag inte skrivit något om det på den här bloggen än.
Kan lägga upp en bild på hur det såg ut vid skadetillfället så att ni förstår hur illa det var/är. Djupt för att vara mig, djupt för att vara gjort då jag var nykter. Speciellt att jag skurit lodrätt också, det är ovanligt.
Det tog väldigt lång tid för såret att sluta blöda, och just det är ett av anledningarna till att jag känner att det är allvarligt för att vara mig... alltså, jag vill aldrig be om hjälp då det gäller min självskada. Jag vill klara det själv, gömma mina sår tills de läkt till ärr. Vifta bort det att 'ahmen, det där ärret var ett djävla bra tag sen va'. Något sådant, fånigt egentligen. Men jag vill visa att jag klarar mig själv, på just det här sättet... ja, det kanske är lite absurt om man tänker efter men sedan när är depression fullständigt logiskt?
Men nu sluter det ihop sig fint, det tog några dagar men nu blöder det knappt alls och luktar inte äckligt eller vätskar för mycket. Det är skönt, hoppas att jag äntligen ska slippa få infektion då det gäller djupare sår. Förstår inte vad jag gör för fel i rengöringen efteråt, använder i övrigt alltid sterila rakblad innan (gör noggrannt rent med ytdesinfektion eller byter blad om det ser för smutsig, kanske slö ut).
Är ett stort mysterium det här, hm. Vet inte ens varför jag började skriva nu ikväll haha.
Ska ut och ta en cigg. Sedan får vi väl se.
Kram på er alla nära och kära, alla mina läsare! ♥
Kommentarer
Trackback
