Bakura [獏良]

Helvete vad jag älskar den här bilden. Så perfekt nonchalant, men ändå hemsk, uppoffrad, smutsig, vacker, personlig. Sådär in your face. Har alltid dyrkat sådana bilder, texter, målningar och skulpturer (ja, alla konstnärlig skapelser som 'pratar med' åskådaren).
____________________________________________________________

Har haft fyra tjockisljus tända hela dagen, i princip. Supermysigt!
Myst ner mig i soffan framför TVn under världens fluffigaste filt och sett på The Hours filmen och Oruchuban Ebichu serien.
Så skönt att bara göra vad jag känner för.

Lärt mig någorlunda hur jag ska medicinera för att inte vakna med världens bakfylla. Stort glas vatten med Samarin, Ipren, Panodil Zapp eller Voltaren i pillerform och helst fyra stycken Atarax. Funkar bra, alkoholsuget blir också mindre dagen efter, shit's great. Det finns fortfarande där och gnager, ja, men inte lika märkbart. Sedan underlättar det om jag äter ordentligt under hela dagen efter. Har tryckt i mig två typ, riktiga middagar och klockan är inte ens 6. Till och med unnat mig choklad. Utan större samvetskval. Go me.

Lyssnar på Satisfaction av Benny Benassi enbart för hur basgången gör så att mitt huvud skrattvibrerar. Hittar inget bättre ord. Som om någon kittlar mig inombords (?!). Kan vara att just den frekvensen skadar mina trumhinnor men det känns som om jag flyger i korta sekunder, jag skojar inte (och nej, jag har inte rökt på). Samma sak gäller från då iTunes visar 3:34 i Smoke Weed Everyday (Rasmus Hedegaard) remixen, ryser.

Hatar att jag inte har råd med någonting. Alltså, nöjen utanför reskort, läkare och mediciner (som mina föräldrar ställer upp på, oavsett hur mycket jag protesterar och säger att jag kan nalla från sparkontot istället).
Helvete. Har ett fåtal människor jag bara älskar sönder och vill åka till men jag. har. inte. råd.
Det där med prostitution låter alltmer lockande. Fast det är mer bara en tanke jag tycker om att leka med, inte direkt tänker agera på.

Skulle helst av allt vilja typ, ta kokain eller amfetamin. Så att jag orkar gå ut och söka jobb, nu, nu, få löjligt med självförtroende, känna mig oövervinnelig, charma sönder allt och alla. Inte realistiskt, jag vet (AHAHA tänk om jag snedtänder, mördar någon i vrede). Inte realistiskt någonstans. För gör jag allt 'nu, nu' så kreverar jag under pressen och det lär sluta med att jag skadar mig själv allvarligt och/eller tar livet av mig. Vilket jag inte vill, jag har ett antal år kvar att 'hinna med' allt det jag vill. För tänk om saker blir bättre. Tänk om. "Om, om är bra."

Slänger in ett citat från min allra härligaste, fantastiska, otroliga favoritförfattare. För att jag älskar hans ord, för att jag känner igen mig. Mycket 'för att' i mitt liv, har liksom alltid en ursäkt.