Bakura [獏良]

Helgen lider snart mot sitt slut, men jag är varken panikslagen eller ångestfylld.
Det är lustigt, om man tänker på det.
Jag är inte den som "tar saker med en nypa salt", jag är inte en sådan person som kan stirra skräcken; faran i vitögat och klättra upp ur det svarta hålet utan skavsår eller blåmärken.
Jag stannar där nere... väldigt länge.

Men under denna helg... så har jag tydligen lyckats klättra upp och stannat vid ytan. Ja, betydligt längre än "väntat".
Jag har kämpat mig igenom en relativt stor del av min "läxhög" och det känns så djävla bra!!

Jag har återigen upptäckt min kärlek och brinnande passion för hardstyle genren. Den här typen av musik är GULD värd vid pluggtillfällen - den är själ, hjärta och rena andetag, allt förpackat runtomkring och i strömmar av kraftfulla basgångar och vackra melodier.
Ja, tacka vet jag HARD.fm... ♪~ ♥

Jag har övat på mina Photoshop kunskaper och resultaten av varje ny bild bara bättre och bättre :3
At the moment... så flyter livet på riktigt bra, kan jag lugnt konstatera!

UPDATES:

Jag har ökat min dos av Concerta från 36 mg till 54 mg. Det fungerar jätte bra och jag är hypad/"hög" som aldrig förr o_o" Jag kan sätta mig och skriva prov i timmar, göra läxor och vara stenhårt fokuserad timme efter timme. Jag är även mycket piggare.
The downside of it är väl att jag knappt har någon aptit kvar längre, överhuvudtaget (jag kan ta upp en 200 g chokladkaka och bara äta några rutor, för att sedan "tappa intresset") och att jag knappt kan fungera normalt utan mina piller. Är jag utan dem (speciellt på skoldagar) så slängs jag ner i mitt "gamla" svarta hål igen och lite av min livslust försvinner. Jag blir apatisk och så otroligt, extremt trött att jag nästan kollapsar på hemvägen.
(In other words: addiction and withdrawal symptoms).

Jag har inte skurit mig på flera veckor, sen sist och jag är... kluven angående detta. En del av mig "kan inte fatta" varför jag har slutat med det, en annan ger mig en "bra jobbat!"-klapp på axeln. Hmm, jag antar att det är något jag får ta, helt enkelt.
Och eftersom jag dagligen tar min medicin så dricker jag inte heller någon alkohol.

Men snusar gör jag fortfarande xD
Nikotin är en "kär gammal vän" som har hängt med (alldeles) för länge. (Påtal om det så är min sista snusdosa snart förbrukad, ugh... måste inhandla mer as soon as possible >< *panik*)

Jag har även börjat gymma och simma så ofta jag kan (alltså två gånger i veckan). Jag älskar vatten. Jag verkligen njuter av att befinna mig i en simbassäng, känna mig viktlös och fri från bekymmer.
På gymmet så trimmar jag magmusklerna och får upp styrkan i mina ben - det är helt djävla underbart skönt att se resultat. Vågen har jag inte vågat hoppa på än dock, haha.
Och på det här sättet har även min ångest och paranoia kring mat minskat - tränar jag två gånger i veckan så kan jag med lätthet trycka i mig en pizza varje fredag!

Jag kan inte föreställa mig att något av det här är av intresse för allmänheten, men vem sa att ni behövde läsa skiten? ;3

Jag rullar på för fan!~
Som alltid, som vanligt och som jag brukar göra. Eller, i alla fall, som jag tafatt försöker att göra!

Blir det några ändringar i humöret, eller skulle jag mot förmodan bli aspackad en kväll, så lär jag vända mig hit och skriva av mig allt kaos ^w^O

(Och ikväll tycker jag ännu en hyllning av Bakura är på sin plats!)