Bakura [獏良]

Bless me with the leaf of the tree
on it, I see the freedom rain
We are falling, the light is calling
Tears inside me, calm me down
Midnight calling, mist of resolving
crown me with the pure green leaf
Praise to my father, blessed like the water
Black night, dark sky,
The Devils Cry
_____________________________

Nu är det såhär att Yours Truly har hamnat i en... djävligt förvirrande svacka.
(Som ni kanske märker av pga mina dåliga uppdateringar här...).

I x antal veckor nu har jag känt av en förbannat stor "shift" i hur jag mår. Det är inte så att jag konstant bara vill dö, mer bara att... jag är apatisk.
Men nu är det värre från vad det har varit.
Ja, jag arbetar flitigt då det gäller skolarbete, men så fort jag "lägger ner" så kan jag ligga i timmar och slå mina knutna händer i sänggaveln, just pga av att det mesta jag verkar känna är gnagande frustration. Jag verkar rastlös och så in i helvete understimulerad (trots att jag t.ex. "lever ut min kreativitet" via bildlektionerna).

Jag har börjat få panikattacker igen och trots att jag "gör det man ska" (äter regelbundet och sover 6-8 timmar) så tuggar ångesten konstant.
Jag är social i/med klassen, men sällan på msn. Mitt "intresse" för msn har typ... runnit ut i sanden men ändå försöker jag desperat "hålla mig uppdaterad". För jag fattar seriöst inte varför jag inte "flyr" med hjälp av Internet - så som jag alltid har gjort och som jag (fanemig) alldeles nyligen tyckte var min räddning ifrån paniken.
Men nej, sanningen är den att JAG VET INTE.

Skolan funkar, bättre än väntat. Jag gör mina arbeten och får i de flesta fall bra respons från lärarna.
Förutom att känna mig kroniskt tom; som ett blankt papper, att jag inte har någon aptit (bland annat så har mitt sug efter t.ex. choklad totalt blåst bort - vilket INTE ÄR LIKT MIG), att jag tycker att ett gammalt hårspänne + en tändare är en redigt härlig "kille" (han ger fina brännmärken!) och att jag mot kvällarna knappt kan varva ner utan att drämma knynäven i ansiktet/magen/låren så... flyter resten på... rätt så okey ^^

Vänta er ingen uppdatering på ett tag, för jag måste för i helvete försöka klura ut vad fan det är som händer med mig ATM.
Med all säkerhet så har jag "börjat få" PTSD (Posttraumatiskt Stressyndrom) igen, vilket är en mindre rolig insikt, men vad fan. Jag känner ju mig själv.
Eller gör jag?
_____________________________

This is the anthem of your existence
Of your persistence
Your day will come
Our light will shine on
Our souls will burn on
The fight is on now
Till we have won
_____________________________

(Sjukt, fördjävligt GALET bra låtar det där! Den första texten kommer ifrån Devils Never Cry (Staff Roll), från soundtracket till spelet Devil May Cry 3. Och den andra är taget ur hardstyle låten The Anthem, av Zany & DV8)