At the brink of insanity
Tydligen så är galenskap ett väldigt... skrämmande begrepp för många.
Jag kan förstå deras rädsla.
Men vad gör du om du befinner dig mitt i det?
Hur hanterar du dina impulser?
Följer du dem blint eller lämnar du plats för eftertanke?
Since you're slowly losing your mind, why not take this oppurtunity to live out... fully?
Why not just say; FUCK IT and... let go...?
Jag har ingen aning om hur ni är som personer (ni som läser detta)... Men skulle det inte vara skönt att totalt bara SLÄPPA TAGET och lyssna ytterst, extremt noga på vad ditt undermedvetna vill att du ska göra?
Drick dig stupfull, sluddra några rader av ohörbar poesi; slå nävarna i väggen på grund av din frustration angående livets orättvisor som just nu endast verkar riktas mot DIG; gå ut och ha destruktivt sex med en främling du har haft kontakt med över nätet i endast några veckor; leta upp rakbladet/skalpellen/cigaretten/säkerhetsnålen/glasskärvan och dra den över huden, i ett försök till att hitta tillbaka till känslan av att verkligen LEVA på riktigt, av att fullständigt kunna känna något.
Hur känns det att verkligen må bra?
Hur är det att känna sig totalt viktlös; utan krav... stress eller press? Yttre påfrestningar alltså.
Jag förstår faktiskt inte riktigt dem orden. "Att må bra."
Det kanske låter lite kliché att säga att jag mår bra då jag mår dåligt, men vad fan, för mig är det den enda tillvaro jag känner till, i flera år, just nu... länge...
Det spelar ingen roll. Jag lever fortfarande. Vilket borde vara ett mirakel.
Jag är bara så nyfiken... på hur allt kommer utspela sig.
Through and with the skin I've cut open; through the scarred surface and the ribbons of red veins and beautiful, complicated textures of human, and organic... life?
Ja, jag förstår det lika lite som ni gör.
Life's a bitch, isn't she...?
Det krävs mer av oss om vi ska vara elake istället för goda, människan är ond utav naturen, därför måste "klä av oss " den naturliga människan för att må bra ...
*jag mena tvärtom i början dära ... xp
Eller, i och för sig så krävs det att kunna ta konsekvenserna av sitt eget handlande
"Drick dig stupfull, sluddra några rader av ohörbar poesi; slå nävarna i väggen på grund av din frustration angående livets orättvisor som just nu endast verkar riktas mot DIG; gå ut och ha destruktivt sex med en främling du har haft kontakt med över nätet i endast några veckor; leta upp rakbladet/skalpellen/cigaretten/säkerhetsnålen/glasskärvan och dra den över huden, i ett försök till att hitta tillbaka till känslan av att verkligen LEVA på riktigt, av att fullständigt kunna känna något.
"
Herregud. Satt med stora ögon och bara läste om och om igen.
Det är jag i ett nötskal.
Kämpa på. <3
